Socialt umgänge
Ja, det tråkigaste som händer den dagen du talar om för dina vänner att du är gravid är att dem försvinner och hör inte av sej förräns det börjar närma sej dagen men stort D.
Det är då du får frågan om det inte börjar bli dags snart, om man fått ännu osv osv.
Men när babyn väl är i mammas trygga famn är man ointressant agian. Man växer ifrån dem på ett kick! Dom känns som små fjortonåringar som bara har tre saker i huvudet.
1. Dricka
2. Sex
3. Hata skolan.
Känns lite patetiskt, och nu har man dessutom en underbar liten krabat att lägga all sin energi på, och skulle det bli lite över går det ju för det mest åt hemmet, mannen, träningen och att ha ett helt normalt socialt samtal.
Jag saknar socialt umgänge något fruktansvärt. Det är inte det att jag inte älskar att vara hemma med min son och beundra alla hans framsteg, självklart gör jag det. Men jag vill jobba, tjäna pengar. "Känna att jag gör något"
För tyvärr är man sambo en av dem som antyder att jobbar man inte har man inget att vara trött över. Det är alltid honom det är "synd om" och som ska pysslas och knysslas med. Jag vill också träffa folk och få kunna prata med vuxna människor. Inte bara vår lilla baby, han säger inte så mkt mer än gurgel haha :)
Jag saknar skolan, jag går på Fordonsprogrammet i Ystad, det var något helt annorlunda än grundskolan. Jag visste direkt att jag hittat rätt från första dagen. Killarna var något helt annat att umgås med än gnälliga fruntimmer. Hatar skvaller och skitsnack. Men mitt intresse för motorer och lackering brinner högt! Jag bara älskade att vara i verkstaden och pilla och komma fram till lösningar.
Jag har aldrig varit mycket för skola innan. Jag var nog rätt så jävla nära på att kugga rejält på högstadiet. Mer frånvaro än närvaro, och var jag där så gjorde jag ändån ingenting. Men det blev ändrig på det när jag hittade den utbildningen som var den rätta för Mig. Jag har aldrig varit så satans kreativ i mitt liv tror jag.
När jag var höggravid med svullna fötter, foglossningar och förvärkar var jag där och gjorde klart mina "uppdrag" och dataprover. Jag blev faktiskt klar innan terminen var slut så jag fick ledigt sista biten. Då jobbade jag en del för jag var så rastlös. Men det var skönt att få sova och vila lite innan bebisen skulle anlända.
Har varit där och hälsat på ett par gånger. Och då är det svårt att gå därifrån! Haha.. Lukten av olja och bensin, den gör liksom mej lycklig. Nu ska jag ju inte utbilda mig till Mekaniker, utan Lackerare. Har en stark passion för att rita, så småning om vill jag bli motivlackerare. Med det lär ju ta sin tid. Man måste ju jobba sej uppåt!
Ja, också var det detdär med viktnedgången. Dom som säger att det är kul att vara nyttig och träna måste ha en skruv lös. Visst är det otroligt behagligt att efter träningen eller en helg utan godis känna sej Jävligt Bra! Men undertiden längtar jag bara efter att gå ner i vikt.
Tänkte följa upp med min kamp mot extrakilona här. Kanske kan det hjälpa någon annan?
Jag startade iaf på 71 kilo (om inte mer, vägde mej inte dom 2 sista veckorna av grav.)
För ett halvår sedan ca, när grabben var tre v. flyttade vi till Slimminge, då hade jag inget körkort och skulle jag handla fick jag gå till Skurup, vilket var nästan en mil fram och tillbaka. Väldigt nyttigt! Men dom hära sista kilona kräver mer flås :)
Den 22/1-08 vägde jag 60 kilo (alltså hade jag lyckats gå ner minst 11 kilo.) Jag mätte 87,5 i midjan.
Jag köpte mig en crosstrainer och tränar nu 6 dagar i v. en ½ - 1 timme om dagen.
Och det har fan-ta-mej gett bra resultat!
Den 7/2 hade jag visserligen inte gått ner men mätte 4,5 cm mindre runt midjan dvs. 83 cm.
Jag hade även tappat ytterligare 7 cm på övriga delar av kroppen.
(inte helt oväntat låg brösten på en Stark 2a plats med 3 cm) :(
Jag har ju inte bara tränat jag har också bytt ut en del onyttigheter i kosten.
Här är det jag lagt på hyllan:
* Vit pasta > Fullkornspasta
* Vit bröd > Mörkt bröd
* Godis på helgen > fruktsallad.
* Småätande på dagen > frukt och kex
* Läsk > juice & vatten
Osv osv. Men visst gör jag undantag. Jag kan också unna mej något gott ibland. Man är ju trotts allt bara mänsklig. Jag är inte alls ute efter att bli en overkligt nyttig människa, jag gör bara sånt som jag vet att jag kan hålla. Annars kommer kilona springa efter dej lika fort igen!
Detta blev ett långt inlägg och jag skulle kunna skriva dubbelt så långt till :)
Men det får väl ta och vänta! Ni ska ju orka läsa det med!!
Tjingeling!!!
Det är då du får frågan om det inte börjar bli dags snart, om man fått ännu osv osv.
Men när babyn väl är i mammas trygga famn är man ointressant agian. Man växer ifrån dem på ett kick! Dom känns som små fjortonåringar som bara har tre saker i huvudet.
1. Dricka
2. Sex
3. Hata skolan.
Känns lite patetiskt, och nu har man dessutom en underbar liten krabat att lägga all sin energi på, och skulle det bli lite över går det ju för det mest åt hemmet, mannen, träningen och att ha ett helt normalt socialt samtal.
Jag saknar socialt umgänge något fruktansvärt. Det är inte det att jag inte älskar att vara hemma med min son och beundra alla hans framsteg, självklart gör jag det. Men jag vill jobba, tjäna pengar. "Känna att jag gör något"
För tyvärr är man sambo en av dem som antyder att jobbar man inte har man inget att vara trött över. Det är alltid honom det är "synd om" och som ska pysslas och knysslas med. Jag vill också träffa folk och få kunna prata med vuxna människor. Inte bara vår lilla baby, han säger inte så mkt mer än gurgel haha :)
Jag saknar skolan, jag går på Fordonsprogrammet i Ystad, det var något helt annorlunda än grundskolan. Jag visste direkt att jag hittat rätt från första dagen. Killarna var något helt annat att umgås med än gnälliga fruntimmer. Hatar skvaller och skitsnack. Men mitt intresse för motorer och lackering brinner högt! Jag bara älskade att vara i verkstaden och pilla och komma fram till lösningar.
Jag har aldrig varit mycket för skola innan. Jag var nog rätt så jävla nära på att kugga rejält på högstadiet. Mer frånvaro än närvaro, och var jag där så gjorde jag ändån ingenting. Men det blev ändrig på det när jag hittade den utbildningen som var den rätta för Mig. Jag har aldrig varit så satans kreativ i mitt liv tror jag.
När jag var höggravid med svullna fötter, foglossningar och förvärkar var jag där och gjorde klart mina "uppdrag" och dataprover. Jag blev faktiskt klar innan terminen var slut så jag fick ledigt sista biten. Då jobbade jag en del för jag var så rastlös. Men det var skönt att få sova och vila lite innan bebisen skulle anlända.
Har varit där och hälsat på ett par gånger. Och då är det svårt att gå därifrån! Haha.. Lukten av olja och bensin, den gör liksom mej lycklig. Nu ska jag ju inte utbilda mig till Mekaniker, utan Lackerare. Har en stark passion för att rita, så småning om vill jag bli motivlackerare. Med det lär ju ta sin tid. Man måste ju jobba sej uppåt!
Ja, också var det detdär med viktnedgången. Dom som säger att det är kul att vara nyttig och träna måste ha en skruv lös. Visst är det otroligt behagligt att efter träningen eller en helg utan godis känna sej Jävligt Bra! Men undertiden längtar jag bara efter att gå ner i vikt.
Tänkte följa upp med min kamp mot extrakilona här. Kanske kan det hjälpa någon annan?
Jag startade iaf på 71 kilo (om inte mer, vägde mej inte dom 2 sista veckorna av grav.)
För ett halvår sedan ca, när grabben var tre v. flyttade vi till Slimminge, då hade jag inget körkort och skulle jag handla fick jag gå till Skurup, vilket var nästan en mil fram och tillbaka. Väldigt nyttigt! Men dom hära sista kilona kräver mer flås :)
Den 22/1-08 vägde jag 60 kilo (alltså hade jag lyckats gå ner minst 11 kilo.) Jag mätte 87,5 i midjan.
Jag köpte mig en crosstrainer och tränar nu 6 dagar i v. en ½ - 1 timme om dagen.
Och det har fan-ta-mej gett bra resultat!
Den 7/2 hade jag visserligen inte gått ner men mätte 4,5 cm mindre runt midjan dvs. 83 cm.
Jag hade även tappat ytterligare 7 cm på övriga delar av kroppen.
(inte helt oväntat låg brösten på en Stark 2a plats med 3 cm) :(
Jag har ju inte bara tränat jag har också bytt ut en del onyttigheter i kosten.
Här är det jag lagt på hyllan:
* Vit pasta > Fullkornspasta
* Vit bröd > Mörkt bröd
* Godis på helgen > fruktsallad.
* Småätande på dagen > frukt och kex
* Läsk > juice & vatten
Osv osv. Men visst gör jag undantag. Jag kan också unna mej något gott ibland. Man är ju trotts allt bara mänsklig. Jag är inte alls ute efter att bli en overkligt nyttig människa, jag gör bara sånt som jag vet att jag kan hålla. Annars kommer kilona springa efter dej lika fort igen!
Detta blev ett långt inlägg och jag skulle kunna skriva dubbelt så långt till :)
Men det får väl ta och vänta! Ni ska ju orka läsa det med!!
Tjingeling!!!
Kommentarer
Trackback
