.

Mina killar nannar ännu, den stora kan väl sova hur länge som helst, men den lille vaknar nog alldeles strax skulle jag tro. Han har ju sovit i 1½ timme nu! :) Jag fastnade i telefonen o framför datorn så det där med att vila sket sig.
Nu vaknade nog min gosse! Ska dricka lite kaffe sedan ska vi duscha!

Skriver mer om dagen ikväll.

Leobusen är ju för 17 åtta månader idag, stora killen.  *Grattis Älskling!* Inte klokt vad tiden bara rusar ifrån en. Nyss var han bara en liten baby ju. Visst är han en bebis inu, men inte så liten o hjälplös. Nu är han påväg att bli en stor o egen person! Samtidigt som det underlättar o stoltheten stiger i kroppen vid varje framsteg. Blir jag samtidigt skraj, snart är han för stor för att vilja busa med mamma (för mysa är han inte mkt för, huhu)

~Mammas älskling, du är min skatt. Finns ingen som gör mig så fruktansvärt lycklig som du!~

Har hunnit träna, sola och äta 1½ macka. Så nu ska jag stoppa batterier i barnvakten o kila ner i tvättstugan o vika/hänga tvätt. -bläää. Men va gör man? Karlen vill ju säkert inte göra det efter en lång jobbnatt.

Ska åka o lämna datorn efter älsklingen kommit hem. Nu ska den banne mej lagas!! Trött på massa klyddande..
Så nu är det bara att hålla tummarna gott folk :) (Alltså blir det inte ngt bloggande på ngn dag kanske. Men men! Hoppas ni finns kvar o läser när jag är tillbaka!)

Leo har sovit i 2 timmar nu, var precis uppe o kollade till honom. Han ligger ända längst ner i fotändan med fötterna ut genom springorna. Sån sötnos :) Du lyser verkligen upp mammas dag. Älskar dig så fruktansvärt mkt!!!!!
*Mammas stolthet!*

Sitter i valet o kvalet om man ska sola eller strunta i dt o ta en dusch istället?!
När Leo vaknar (vilket förmodligen blir inom det snaraste) blir det matning, sedan ner i tvättstugan o hänga tvätt!
Funderar på att ta en dammsugarrunda med, Leo käkade ju rån igår så där är smulor överallt i köket haha.
Han kom på att de inte är så farliga, fick bryta dem på mitten och äta andra halvan själv. Då tittade han undersökande och gjorde sen likadant som Mamma :) Duktig kille! Toppen när de blir lite större och självständigare!

Har faktiskt tränat idag, känner mig såå duktig. En lättnad att kunna komma igång igen. Har längtat eftersom kroppen börjat kännas lite "pluffsig" igen. Bläääää.

jag är så jävla kluven, kärleken är så besvärlig. iaf min. jag förstår inte hur det kunde gå såhär? under grav, var det så jäkla mkt snack om att han skulle hjälpa till, ha L om jag ville göra ngt. men hur ofta händer det?
<mkt snack o liten verkstad>

Jag vet egentligen inte hur ärlig jag vågar vara här, ifall "fel" människor skulle läsa?
Men måste få skriva av mig innan jag spricker, bär på så mycket ilska.

Vad säger man för att få respons? Jag vill få honom att förstå. Fattar inte att man behöver förklara en sån enkel sak som att L är vårt gemensamma barn, inte bara mitt! Jag vill inte vara tråkiga mamman som bara matar, badar osv. Utan jag vill busa mer än vad jag nu orkar. Om vi delade lite mer på allt sammans hade vi båda fått mer tid med honom, både bus och praktiskt. Tänker på hur mkt han missar, de mysiga stunderna på kvällarna vid nattning tex. Egentligen skulle jag gärna ha alla de stunder för mig själv :) Men allt sånt missar han. Och visst vet man inte vad man missar så? Är det så att han är rädd för att "göra fel"? Men jag vet att han kan! Innerst inne vet han precis hur man ska göra, och han vill säkert umgås med L mer, eller?

Är bara så less på allt, det var verkligen inte såhär det skulle bli, så varför blev det så? Jo, jag var för "snäll" i början och "tog ansvaret ifrån honom".. Han jobbade ju jätte mkt under sep-jan. Och var han hemma en dag på helgen sov han bort halva dagen. Borde man inte VILJA ta igen all den förlorade tiden då?

Usch, blir ledsen bara av att tänka på det. Borde nog ta tag i detta, väga för och nackdelar. Tänka igenom hur jag verkligen vill ha det och sedan ta ett allvarligt snack med E. För det är tyvärr inte bara jag som känner av detta. Utan vår stackars klämda son med. Vill inte att han ska komma emellan, men det kommer han att göra i vilket fall som. Aaaaaa blir galen på detta.


Egentligen vill jag bara få det att funka, så att vi kan leva som en FAMILJ. Hjälpas åt med lite av allt, det hade gjort vardagen så mkt enklare, för oss båda. Han hade sluppit behövt höra tjat. Jag hade sluppit behöva tjata o gå o vara irriterad. Är det för mkt begärt?

Plus att han tycker att det är HAN som ska sköta "hus-köpandet"o stänger mig ute. Och det tycker jag är fel, jag ska med bo där. Alltså vill jag att min åsikt också ska räknas. Knappt att jag får vara med o kolla. Men ska det vara på det JÄVLA viset kan han flytta själv. För det är ett gemensamt beslut enligt mig iaf?

Hur fan blev han såhär högfärdig, präktig & egoistisk?
 We are surpose to be a FAMILY.

Tack för att jag fick vädra mina tankar, nu ska jag bara komma fram till ett beslut som underlättar för oss alla. Speciellt LEO.
För det är trots allt honom jag kämpar för.

Absolut fel låt som vann igår i Melodifestivalen! Stela DOCKA.. Nä Bengtzing skulle ha vunnit, hon sjöng bra, framträde bra och hade skit snygga kläder! :) Man skulle kunna tro att jag skulle ha velat att Frida vann, eftersom jag bor i Skurups kommun. Men nä, blev så besviken, vilka kläder och lamt framträdande?! Usch!

Har precis tagit hand om disken och hängt tvätt m.m. Nu sitter jag här och dricker dagens första kopp kaffe. Leo är påväg från köket o ska krypa till mamma, tänk att han snart är 8 månader. Om 3 dagar.. Shit vad tiden går fort. Alldeles för fort!

Idag kommer Mamma & Kenneth och hälsar på. Ska bli trevligt. Kanske kan sticka ut o gå en runda? Så härligt väder!

Nej nu får jag sätta Leo i hoppgungan, så att jag kan träna lite. :)
TJAO. ♥

Varit uppe sedan 06.45, då hade Leo ingen lust att sova längre. :) Fast det hade egentligen jag velat. Aja!
Sambon åkte precis till jobb. Suck, så himla trist.. Men får göra det bästa av situtionen.
Tänkte ge mej ut med Leo i vagnen på en lång promenad.

-Emil tyckte att det lät som Leo sa "pappa" förut, så han har sprungit runt här hela morgonen och sagt, "kan du säga pappa?" :) Dom är så härliga.. Märks tydligt vad Leo tycker om sin pappa. När han gick ut för att hämta tidningen tittade han så mkt efter honom att han trillde omkull :) *Sötnos* Och han blir alltid lika glad när pappa kommer in genom dörren, om så han bara varit ute och rökt.

Nä nu ska jag nog plocka på mig ngt av dem kläderna jag fick igår, borsta tänder och hår och ge oss ut, nu medans det är uppehåll.

Tjao ♥

Vad är det som är så JÄVLA svårt?

E kom hem tidigt, toppen tänkte jag. Då kan L stanna hemma hos honom. Frågade honom om han slutat för dagen och Ja det hade han. Men när jag ställer frågan om L kan stanna hemma hos honom så OJ vad han skulle göra saker. Då skulle han nog iväg och hjälpa sin pappa för att han inte hade råd att stanna hemma. Men IDIOT, du får fan inte betalt hos din pappa ändå.
Så jävla trött på sånt här. Ska han ngt då kan L aldrig med. Men ska jag ngt är det en ren SJÄLVKLARHET att jag ska ta honom med. Varför är det så? Att männen alltid ska få göra saker på egen hand. Men inte kvinnorna?
Det kan vara himla skönt att få göra ngt som bara mig ibland. Att få göra ngt utan barn och bara koppla av och snacka lite skit.  Varför kan jag aldrig få göra det?


SÅ irriterad nu.... SKit också!!

La fram ett förslag för säkert 2 - 3månader sedan, att vi skulle natta varanann kväll. Så att den ena fick lite egentid med Leo ena kvällen och den andra nästa. (Åter igen GE&TA) Men än sålänge har det inte blitt något av det?
Tycker att man ska turas om med mkt när det gäller att ha småbarn. Båda föräldrarnas närhet är ju så otroligt viktig för barnet.
(Nu säger jag inte att E är en dålig pappa, inte alls. Blev bara så avundsjuk och en gnutta tårögd..)

Blev en himla massa bloggande idag. Har många åsikter, frågor och tankar ikväll som behöver ventileras..

Börjar såklart bli sjuk jag med, nu svider det i min hals. Ja, varför inte? Hoppas att det inte bryter ut riktigt förrän L tillfrisknat! *HOPPAS*

Gud, äntligen lite tystnad, en liten paus ifrån skrik och gråt. Hela natten och dagen har han varit superledsen, sen blir det bara värre när han skriker. Hostan är ju kvar ännu.. Känns hemskt. Dessutom med det gigantiska tålamod man har efter en massa vakna nätter. Man vill ju inte bli irriterad, han mår ju inte bra. Också får man dåligt samvete.. Ohh, ja, föräldrarollen är inte alltid enkel. Eller aldrig snarare ;) Mitt stackars lilla gosetroll, lider med honom. Vill vara dendär super-mamman som aldrig blir trött, har alla lösningar. Men det sägs ju dock att oron gör att vi älskar dem mer. :)

Så arg på hans ego-pappa bara. Han är ledig idag och var och lämnade bildelar i Tlilla förut. Så bad jag honom att komma hem, för det hade varit skönt med lite hjälp. Men all hjälp jag fick var att han lämnade av näsdroppparna och alvedonen. Snällt att han kom hem med det ju, men kunde väl för stannat hemma istället för att sticka iväg med lastbil o kompis?

Blir så ledsen på alltihopa. Han känner i stort sett inte av hur det egentligen är att vara småbarnsförälder.

Han behöver varken gå upp på natten eller lägga honom, ta honom på morgonen (kan räkna gångerna jag fått sova på en hand) Bada eller så mkt av det "praktiska".
Istället får han ofta sova till minst tolv, händer ofta att vi åker iväg och han sover långt ut på em.
Varför kan han inte ta insitivet till att ta Leo o låta mig sova, utan att jag ber honom?

Det handlar om att ge och ta i en familj enligt mig. Eller? Visst, nu menar jag inte att vi ska dela 50/50. Men ngn gång då och då av eget val.

Detta är säkert ett återkommande problem i många småbarnsfamiljer och jag är ju nog inte spec unik med att känna såhär. Så ibland kan jag tänka att jag överdriver.
Är jag för krävande? Är jag elak? Tar jag honom för given? Lever jag i att allt ska vara som i de rosa drömmarna?
Jag vet inte, jag är så jävla försvirrad, eller egentligen bara trött. :)

Tänker på hur det kommer bli när jag börjar jobba? För jag ska börja hoppa in då och då för att utöka hushållskassan. Och när jag sen börjar på heltid? Hur blir det då? Hur kommer vi fixa hushållet, L och allt vad det nu heter.

Tror jag tänker för mkt, IGEN. Men kan inte låta bli att oroa mej...

Aja, so goes that silence(?)...... Gosetrollet vaknade :)

Citat av Bakficka: Det är roligt nästan jämt.

Känner mig så dålig idag, kom fram till att jag verkligen har varit skit kass på att träna denna veckan. Förutom simningen, som faktiskt blev av häromdagen. Men inte idag för E skulle jobba och då blev det lite svårt med L =/

Varit en massa tjaffs hemma, verkar inte ha någon enda på skitet. Sånt gör en så trött! Bara suger ur allt positivt ur en! Fan, det är inte jag som är skyldig, ge då FAN I att låta det gå ut på mej! För det gör bara vardagen tråkig o ohållbar. Så får väl se hur kvällen flyter på. E är inte hemma ännu är väl i Tlilla eller något.

Ska snart väcka lillknalle och ge honom lite mat. Han var så slut så han var tvungen att nanna en stund. Han fick inte mkt till sömn i inatt. =/ Sedan funderar jag på att köpa godis. *vejar för alla lusingar* Men är sugen o känner att jag är värd det. Har ätit nyttigt i veckan fastän jag varit lite tam med träningen.

Usch, jag som skulle se till att bli positiv. Ja, det är ju jävligt enkelt med en surmule till sambo. Nej, inte precis.

Fick förresten en dö charmig matstol till L häromdagen av Mamma&K. En gammal variant, en sådan man kan "vika" på mitten så blir det en stol med skrivbord. =) Får ta ett foto på den när Kenneth renoverat den. (Behöver målas om).

Nä nu ska jag ringa och höra var han tar vägen. Vill börja på middagen nu ju! (Kycklingwok)