Tankar om familjelivet.

Gud, äntligen lite tystnad, en liten paus ifrån skrik och gråt. Hela natten och dagen har han varit superledsen, sen blir det bara värre när han skriker. Hostan är ju kvar ännu.. Känns hemskt. Dessutom med det gigantiska tålamod man har efter en massa vakna nätter. Man vill ju inte bli irriterad, han mår ju inte bra. Också får man dåligt samvete.. Ohh, ja, föräldrarollen är inte alltid enkel. Eller aldrig snarare ;) Mitt stackars lilla gosetroll, lider med honom. Vill vara dendär super-mamman som aldrig blir trött, har alla lösningar. Men det sägs ju dock att oron gör att vi älskar dem mer. :)

Så arg på hans ego-pappa bara. Han är ledig idag och var och lämnade bildelar i Tlilla förut. Så bad jag honom att komma hem, för det hade varit skönt med lite hjälp. Men all hjälp jag fick var att han lämnade av näsdroppparna och alvedonen. Snällt att han kom hem med det ju, men kunde väl för stannat hemma istället för att sticka iväg med lastbil o kompis?

Blir så ledsen på alltihopa. Han känner i stort sett inte av hur det egentligen är att vara småbarnsförälder.

Han behöver varken gå upp på natten eller lägga honom, ta honom på morgonen (kan räkna gångerna jag fått sova på en hand) Bada eller så mkt av det "praktiska".
Istället får han ofta sova till minst tolv, händer ofta att vi åker iväg och han sover långt ut på em.
Varför kan han inte ta insitivet till att ta Leo o låta mig sova, utan att jag ber honom?

Det handlar om att ge och ta i en familj enligt mig. Eller? Visst, nu menar jag inte att vi ska dela 50/50. Men ngn gång då och då av eget val.

Detta är säkert ett återkommande problem i många småbarnsfamiljer och jag är ju nog inte spec unik med att känna såhär. Så ibland kan jag tänka att jag överdriver.
Är jag för krävande? Är jag elak? Tar jag honom för given? Lever jag i att allt ska vara som i de rosa drömmarna?
Jag vet inte, jag är så jävla försvirrad, eller egentligen bara trött. :)

Tänker på hur det kommer bli när jag börjar jobba? För jag ska börja hoppa in då och då för att utöka hushållskassan. Och när jag sen börjar på heltid? Hur blir det då? Hur kommer vi fixa hushållet, L och allt vad det nu heter.

Tror jag tänker för mkt, IGEN. Men kan inte låta bli att oroa mej...

Aja, so goes that silence(?)...... Gosetrollet vaknade :)

Citat av Bakficka: Det är roligt nästan jämt.


Kommentarer
Postat av: pia

nej du är ikke krävande eller elak. din man är omogen. ärligttalat så känns det som som ni skulle kunna ha det bättre utan honom när jag läser din blogg

2008-04-16 @ 15:49:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0