.

Ja, min kära och så underbara son har kommit i tidig trotsålder eller något. För idag kan jag inget annat att säga än att denna dagen o hans humör har varit pain in my butt. Men så är ju föräldralivet ibland. Det tuffaste är att han har blivit så otroligt MAMMIG, o det tär på tålamodet. Både för mig o Daddy som blir en aning utanför. Men som sagt så är föräldralivet some times.. För det är ju inte precis ovanligt att barn blir antingen mammiga eller pappiga. Jag blev Pappig o mor min var förtvivlad över att jag bojkottade hennes pussar o kramar. Det sägs ju att pojkar blir mammiga o flickor pappiga, i dessa fall stämmer det iaf ! Dessutom sägs det att de blir mammiga/pappiga när de är i kritiska utveckligsstadier ..gud så påläst jag är (!) men det är skönt att läsa om att man inte är ensam. För det kan bannemej vara tufft o hårt när man vissa dagar inte ens kan ta en dusch ifred utan att pågadryllen gallskriker !
Min enda tanke de senaste veckorna har varit -HUR SKA DET GÅ PÅ DAGIS ? ! ! Har sådan panik över det . . Tänk om det inte funkar ? Han har då verkligen fått pappas humör -ingen tvekan om den saken!
Usch borde tänka mindre på detta o sluta annalysera det. Att jag går o oroar mig för dagistiden gör ju inte saken bättre ! Han känner ju såklart av det. Men kan inte sluta vara en sådan hönsmamma. Har haft ont i magen varje dag i 2 veckor, ganska så exakt samtidigt som hans humör drog i gång o jag började oroa mig för de stackars förskolefröknarna.....

Samtidigt har han sådana guldstunder då han verkligen får mitt mammahjärta att slå extra hårt.
Han springer runder med sitt "lära-gå-lekbord" o flinar o är så stolt, o det ska han vara min älskade ögonsten. För han är tamefan det bästa som hänt mig !
Darling, I LOVE YOU SO FREAKING MUCH . ♥


hjälper mamma i trädgården ;)


checkar läget i raggarbilen !